Onsdagen den 8 februari bjöd Agenda 21-kontoret och Landskapsregeringen in till seminarium kring hållbar utveckling i våra åländska skolor. Seminariet var en del i Agenda 21-kontorets projekt KNUFF, som riktar sig till kommunalanställda och fokuserar på miljöarbete ute i kommunerna. Ungefär 30 lärare deltog i seminariet som pågick hela dagen och bestod av ett mycket blandat och omfattande program.
Hållbar utveckling är så mycket. Och hållbart lärande består av så mycket. Detta betonade utbildningsminister Johan Ehn i sitt inledande tal på morgonen den 8 februari när landskapsregeringen tillsammans med Agenda 21-kontoret bjöd in till seminariet ”Miljö och hållbar utveckling i våra åländska skolor”.
- För att vara en miljömedveten person är det viktigt att ha en god självkänsla, betonade Ehn.
Och visst är det så. Hållbar utveckling hör liksom ihop. Ihop med socialt välmående, ihop med ekonomisk hållbarhet, ihop med en god närmiljö, ihop med goda måltider i vardagen och ett gott arbetsklimat där man befinner sig. Och samarbete och god laganda kan inte nog betonas i arbetet för miljön och för det hållbara livet vi alla vill åt, både lokalt och globalt. Allt är ett lagarbete.
Att se över skolans verksamhet
Ann Löfving -Henriksson var inbjuden från Sverige och var dagens första föredragshållare. Hon talade om hur man kan gå igenom skolans verksamhet och sätta upp realistiska mål för olika områden som man sedan försöker förbättra hela tiden. Vad finns det för miljöaspekter man vill fokusera på i just sin skola? Vattenanvändning? Energiåtgång? Pappersanvändning och materialanvändning i stort? Inköp och upphandlingar? Var står man idag? Och vad vill man sätta upp för mål inom dessa områden? Inom vilken tidsram? Hur ska man organisera arbetet, och hur ska man få eleverna med sig på bästa möjliga sätt?
- Utgå från elevernas idéer och förslag hela tiden, poängterade föreläsaren.
- Ni måste få eleverna med er i det här, och också få dem att känna sig lite stolta över sitt arbete. Var noga med att all information kommer ut i tid också, till alla det berör. I vår skola lyckades vi få fullsatta aulor när vi presenterade våra resultat i miljöarbetet; eleverna kände att det här var deras arbete och bedrifter.
Engagerade nyckelpersoner
För att lyckas med ett sådant arbete krävs några engagerade personer som orkar hålla drivkraften och energin uppe. Bra är det om rektorn är med på tåget. Det krävs också att arbetet är kul.
- Ordna tävlingar, ge udda uppgifter i hemläxor, tipsade hushållsläraren i Strandnäs skola, Harriet Strandvik, som berättade om sitt arbete på eftermiddagen.
- Jag tejpade igen kranarna på en av mina lektioner, berättar hon.
- Sedan gav jag elevgrupperna en hink vatten och sa varsågoda, det här ska ni klara er på den här lektionen, till matlagning och disk och allt. I samband med sådana övningar kan man också ta upp globala diskussioner.
Miljöbingo
Även på seminariedagen fick lärarna pröva på att leka, under ledning av Maria Svens från Åbo Akademi, som också är lärare vid Kvarkens naturskola. Bland annat fick vi spela miljöbingo och göra en övning där vi fick tänka vidare kring om det verkligen kostar pengar eller tär på miljön att göra saker man mår bra inuti av.
- Tala inte med yngre barn om regnskogens utdöende eller klimatförändringens negativa konsekvenser. Fokusera istället positivt och skapa en anda av att det här kan vi faktiskt göra till förmån för miljön. Åldersanpassning är jätteviktigt!
Domedagstänket får barnen redan i sig för mycket via media, menade Svens. Men lösningar på problem och färdigheter får de inte därifrån. Här har skolan, föräldrar och människor i ens närhet en viktig funktion att fylla.
Grön flagg
Från Kökars skola var hela elevrådet på plats för att berätta om sitt Grön Flagg arbete man gör där. Är man ansluten till Grön Flagg, som är ett internationellt miljöprogramprojekt, finns vissa krav man ska uppfylla varje år, och också vissa teman man ska ansluta sig till. Lyckas man bli en Grön Flagg skola är det väldigt svårt att hålla eleverna utanför miljöarbetet.
- Vi har placerat ut olika korgar för att spara på papper i klassrummen, berättade elevrådets ordförande.
- Vi har också satt upp personliga lappar runt om i skolan där vi ber folk släcka lamporna, och lyckats spara en hel del pengar på bland annat det. Komposten börjar också fungera bättre nu…
Hans och resten av gängets engagemang och stolthet över sina bedrifter går inte att missa.
- Jag har tänkt att alla skolor behöver ett matråd, utbrast tidigare föreläsaren Harriet Strandvik.
- Men alla skolor behöver ett mat- och miljöråd! Tack för den idéen Kökar!
Många idéer
Idéerna om hur man borde fortsätta miljöarbetet i de åländska skolorna var många visade det sig när dagens seminarium var slut.
- En hel utbildningsdag med Maria Svens, önskade en lärare.
En fortbildningsdag för alla Ålands elevråd, och också en utbildningsdag för skolpersonal och rektorer om hur man får en skola att jobba enhetligt mot samma mål var flera önskningar.
- Låt oss också göra ett initiativ från den här dagen till ÅCA, önskade politiker Katrin Sjögren.
- Kan de inte börja göra större mjölkförpackningar, så kallade ”mjölkkossor”, så att vi slipper alla dessa tetror?! Då kanske vi också skulle få se mer åländsk mjölk på färjorna och andra större ställen.
- Fler sådana här dagar, önskade en annan lärare.
- De goda exemplen är jätteviktiga. Och att man träffas såhär och pratar med varandra om vad man faktiskt gör ute i de olika skolorna.
TEXT OCH FOTO: Jessica Sundberg och Karin Rosenberg på Agenda 21















































